Indien planerar att införa antidumpningstullar på kinesiskt tillverkade solfluorbelagda bakplåtar
Apr 06, 2022
Generaldirektoratet för handel, industri och handel (DGTR) har föreslagit att Indien inför antidumpningstullar på bestrukna backsheets med ursprung i eller importerade från Kina under en period av fem år från och med den 29 mars 2022.
Den indiska modultillverkaren RenewSys India har föreslagit för DGTR att antidumpningstullar ska införas på bestrukna backsheets som importeras från Kina. Därefter inledde DGTR en antidumpningsundersökning.
Enligt RenewSys är de belagda bakplåtarna i Kina identiska med de som tillverkas i Indien. Dumpade importerade backsheets skiljer sig inte åt i tekniska specifikationer, kvalitet, funktionalitet eller slutanvändning.
I mars 2021 inledde DGTR en detaljerad undersökning av bestrukna backsheets importerade från Kina och offentliggjorde sina resultat och rekommendationer. Undersökningsperioden är från 1 oktober 2019 till 30 september 2020.
DGTR genomförde också en skadeanalys för att förstå dumpningens inverkan på den inhemska industrin. De olika perioderna som omfattas av analysen är april 2017–mars 2018, april 2018–mars 2019, april 2019–mars 2020 och den faktiska undersökningsperioden.
Ett belagt bakplåt är ett polymerkompositionsmaterial som används vid tillverkning av solcellsmoduler, vilket skyddar modulerna från smuts, damm, fukt och förfall.
I sin undersökning konstaterade DGTR att bestrukna restblad hade exporterats till Indien till under normalvärdet, vilket hade lett till dumpning, och dumpningen var betydande. Under undersökningsperioden dumpade Kina årligen 331 ton belagda bakblad.
DGTR noterade att det absoluta värdet av importen av bestrukna restblad från Kina ökade under skadeundersökningsperioden. CIF-priserna för denna import ligger långt under de opåverkade priserna i den inhemska industrin, vilket tyder på att priserna är kraftigt undervärderade med 20% till 30%.
Importerade belagda bakplåtar prissätts under försäljningskostnaden, vilket har haft en prisundertryckande effekt på den indiska industrin. Under undersökningsperioden drabbades den inhemska industrin av förluster, även EBIT och avkastning på kapital var negativa och den inhemska industrins kontantvinst sjönk också kraftigt.
DGTR drog slutsatsen att skadorna på den inhemska industrin inte berodde på någon annan känd faktor. Den dumpade produkt som importerades från mållandet orsakade därför avsevärd skada för den inhemska industrin.
Dess uppgifter i protokollet visar att effekterna av att inte införa antidumpningstullar på konsumenter eller industrier i senare led är minimala. Införandet av antidumpningstullar strider därför inte mot allmänintresset.
DGTR drog slutsatsen att Indien enligt antidumpningsreglerna måste införa antidumpningstullar för att motverka dumpning och de negativa effekter som följer av detta efter en undersökning av dumpning, skada och orsakssamband.
Enligt reglerna för lägre skattesatser föreslår DGTR att antidumpningstullar införs som motsvarar den lägre av dumpningsmarginalen och effektmarginalen, vilket eliminerar effekterna för den inhemska industrin, som påverkas med 20 %.
I DGTR föreslås att antidumpningstullar på 762 USD/ton införs på belagda backsheets med ursprung i tillverkare som Kina eller Jolywood och 908 USD/ton på alla andra tillverkare.
Enligt förfarandet kommer DGTR, som är handelsministeriets utsedda organ, att rekommendera införandet av provisoriska antidumpningstullar eller slutliga antidumpningstullar. Finansdepartementets skattekontor kommer sedan att vidta åtgärder för rekommendationer om att samla in eller avyttra sådana skatter inom tre månader.
DGTR rekommenderade också att antidumpningstullar skulle införas på vissa plattvalsade aluminiumprodukter som importeras från Kina för att kompensera för den skada som dumpningen på den indiska marknaden orsakat. Hindalco Industries lämnade in en ansökan till DGTR på den inhemska industrins vägnar om att inleda en antidumpningsundersökning av plattvalsade aluminiumprodukter som importerats från Kina.
